Men öppnar du den där dörren, tar på dig skorna, måste jag ta sönder dig.

jag kommer fastna igen. i det gamla vanliga, det jobbiga, det jag inte kan kontrollera.
kommer inte vilja inse, inte vilja erkänna, inte vilja förstå. inte förens allt är försent.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0